Startpunkten

Ludoviko* Zamenhof föddes 1859 i Bialystok i det som idag kallas Polen. På den tiden kallade ryssarna det för 'en del av Ryssland'. Tsarens censur var hård och Ludovikos pappa jobbade med att censurera böcker och tidningar. Det här påverkade språkets utveckling och äventyr väldigt påtagligt.

I denna östra del av Polen fanns gott om litauer som blivit över på fel sida gränsen vid något tillfälle. Lokalbefolkningen pratade polska. Staten och makten pratade ryska. Zamenhof verkar mest ha använt ryska i unga år, men lärde sig även polska, eftersom det var där han bodde, samt jiddisch hemma. Dessutom pluggade han latin och grekiska i skolan. Detta utökades vartefter med fler språk. Han såg dagligen konflikter på grund av språkförbistring, så det är inte så märkligt att han fick idén att allt skulle bli lättare om folk åtminstone kunde prata samma språk.

Lingwe universale - esperanto 1.0

Den idén fick han redan i skolan och den första varianten han utvecklade kallade han 'Lingwe Universale'. Flera av hans kompisar hakade på och lärde sig detta 'ur-esperanto'. De skrämdes dock snabbt bort däför att projektet var på gränsen till det lovliga. Ludovikos pappa var inte särskilt imponerad av sonens ambitioner. Han var rädd att pojken skulle komma i klammeri med rättvisan som var mycket hård och inte särskilt rättvis vid den här tiden.

Ludoviko var i grund och botten en mycket inkännande och mild personlighet. Hans passion var att skapa fred och harmoni. Eftersom han intalades att det inte fanns någon framtid i språkprojektet bestämde han sig för att hjälpa andra som läkare istället. Han åkte till Moskva och började plugga till läkare medan pappa vaktade sonens alla böcker som skulle gömmas i en garderob.

La internacia lingvo - esperanto 2.0

Upplevelsen i Moskva var inte så positiv som förväntat, så Ludoviko återvände hem redan efter ett par år. Då uppdagades det att fadern helt enkelt hade bränt upp materialet. Sonen blev naturligtvis ursinnig och det är lätt att stämma in i klagokören och kalla faderskapet för både det ena och det andra, men saken var den att regimens tumskruvar hade dragits åt och han var uppriktigt rädd att sonen skulle komma att dömas till ett hårt straff om det uppdagades vad han höll på med.

Ludoviko lugnade ner sig, fast besluten om att fästa allt på papper igen. I backspegeln kan man nog säga att den här händelsen egentligen var bra. När Zamenhof tänkte igenom saken insåg han att det fanns en hel del att ändra på. Under bortovaron hade han studerat mer språk och hade insett att Lingwe Universale var behäftat med ett antal mindre genomtänkta lösningar. Han satte sig därför ner och produktutvecklade sin innovation.

"Bakom varje framgångsrik man står en förvånad kvinna"

Ludoviko höll på att finslipa på detaljer och bearbeta lösningar i flera år medan han jobbade som läkare. Dock blev han så illa berörd när patienter avled, att han snart specialiserade sig som ögonläkare, en gren inom medicinen där antalet frånfällen är betydligt ovanligare än för en allmänpraktiserande läkare. Han stretade dock vidare med språket. Inte förrän han träffade en förtjusande flicka som hette Klara Zilbernick började det röra på sig på allvar. Både Klara och hennes pappa tyckte att idén med språket, som nu hette 'La internacia lingvo', var så strålande att Zamenhof fick använda Klaras hemgift - i förskott! - för att kunna ge ut den första läroboken. Det unga paret gifte sig samma år som den utkom - 1887.

* LL Zamenhof verkar ha ändrat på sina förnamn beroende på vilket språk han använde. 'Ludwig' lär vara det vanligaste, men på esperanto säger man Ludoviko.

Det inte bara pratas esperanto, det pratas även om språket. Både esperantotalande och andra uttalar sig gärna. Därför finns det i praktiken fyra grupper:

Användare - generellt positiva till fenomenet esperanto
Tillskyndare - positiva icke-användare
Kritiker - negativa icke-användare
Alla andra

Esperantotalande och icke esperantotalande esperantister

Esperanto används av människor i över 100 länder. Hur många som talar det är det ingen som vet. Eftersom det inte finns någon folkräkning eller obligatorisk certifiering för att få kalla sig esperantist, så kan man inte göra annat än antaganden. De vanligaste siffrorna säger "några miljoner". Antalet träffar på internet ökar ständigt och är uppe i runt 150 miljoner. Många går kurser, är med på Lernu! eller har hittat ett skrynkligt exemplar av en gammal lärobok på ett bibliotek eller i en släktings arvegods. Vägarna är många.

Användare har olika bakgrund och olika skäl till att använda språket. Det är långtifrån alla som lär sig så mycket att de kan kallas experter, därför att de helt enkelt inte har det intresset. Esperanto är till för att hjälpa människor att mötas och kommunicera. Vilken nivå man studerar till beror på inom vilket område man vill kommunicera, och på vilken nivå.

Det finns ganska många "goddags-esperantister". Det är människor som förstått poängen med språket och tanken på frihet och fred och helhjärtat stöder fenomenet och till och med åker på arrangemang bara för att få uppleva känslan av en massa människor som inte behöver tolkar för att prata med varandra. Däremot har de prioriterat annat i sitt liv än att bli esperantotalande. De är likväl esperantister i själ och hjärta.

Esperantotalande och icke esperantotalande kritiker

Bland kritikerna finns både såna som använder språket och såna som inte använder det. Vissa av dem har faktiskt en poäng. Esperanto är inte perfekt. Det har ett kulturellt bagage därför att skaparen var akademiker av hankön i en viss del av Europa under en viss epok. Det gör att det finns element i språket som inte riktigt avspeglar de behov vi har idag. Men om man ska vara ärlig så är det ju inte bara esperanto som har det problemet. Esperanto är däremot mer tänjbart än många nationella språk. Därför består grundreglerna och man tar sig smidigt runt utmaningarna med de verktyg som redan finns.

Många som använder esperanto har lite egna idéer om saker som man skulle kunna göra bättre, men de använder ändå språket därför att de positiva sakerna överväger. Och sen är det ju det där med Fundamentet. Trots några grundläggande och oomkullrunkeliga regler, så är esperanto ett tillåtande språk. Därför finns det utrymme för diskussioner och experiment, och så länge man håller sig inom råmärkena är man 'esperantist'. Går man utanför dem är man inte det längre. Väldigt enkelt. Lika enkelt som språket självt.

Annan kritik är mer av typen tycke och smak. Vissa tycker inte att esperanto låter vackert. Andra tycker att övertecknen är fula. Det finns kritiker som stör sig på en enda detalj och avfärdar hela idén av det skälet. Det finns folk som verkar ha utvecklat en närmast patologisk aversion mot esperanto, och går så långt som att kalla esperantister för 'freaks' - men det säger mer om den som sa det än om esperantisterna. När någon drar flera miljoner människor från hela världen över en kam, och i sin okunskap deklarerar att de är sjuka i huvudet, så ligger det ju ganska nära tillhands att misstänka att personen själv har en och annan skruv lös.  Det finns helt enkelt alla möjliga ståndpunkter. Under 'Sagt om esperanto' har vi samlat några.

Oavsett vilket ämne man tar, så finns det alltid sådana människor som inte vet ett skvatt om ett ämne, men ändå utser sig själva till experter och sprider okunskap omkring sig. Det är sant även för esperanto och det är några vanligt förekommande osanningar om esperanto vi ska behandla här. Om du har hört något felaktigt påstående som du tycker ska läggas till den här listan – hör av dig!

Orsakerna till att någon sprider felaktigheter och myter kan vara många. Det kan finnas någon sorts vinstintresse, ilska eller rädsla bakom beteendet. Någon som sysslar med något annat planspråk och tycker att det ser fult ut med övertecken kan omvandla denna känsla och säga felaktiga saker om esperanto för att få den egna favoriten att framstå som bättre. Språkvetare som är experter på ett särskilt språk har uttalat sig under årens lopp och i kraft av sitt ämbete berättat uppenbara felaktigheter. Varför? De kanske har fått den uppfattningen av andra och inte haft tillräckligt intresse att ta reda på hur det faktiskt förhåller sig.

Oavsett skälet skadar osanningar både dem som ärligt ägnar sig åt ämnet, men även dem som skulle ha haft nytta av det om de sluppit osanningar som styrt dem bort från ett område.

För att göra det lättare för dig att avgöra om det internationella språket är något för dig, kan du höra vad andra har sagt. Det finns många olika källor, men eftersom vi befinner oss på internet – låt oss börja där vi står.

Tim Morley - TedX Granta - Learn Esperanto first (16:37)

För några år sen kom en ny lag i England som gjorde att barn även i första klass måste börja lära sig ett främmande språk. Det naturliga i England är att välja franska, för det har man alltid gjort, även om spanska antagligen vore ett begripligare val eftersom det största språkområde engelsmän besöker, är det spansktalande.

Det fanns dock några som tyckte att man borde ta chansen att göra något smartare när lagen kom. I fyra skolor införde man därför esperanto i ett projekt som kallas Springboard To Languages. En väldigt bra sak Tim säger, är att språk som franska och spanska är "fagotter" medan esperanto är en "blockflöjt". Det första man sätter i nävarna på ett barn som ska lära sig spela ett instrument är ofta en blockflöjt. Varför det? Det är ju inte någon särskilt stor marknad för blockflöjtsspelare, eller hur? Därför att blockflöjten är enkel, snabb att lära sig, man får ljud i den hur illa man än blåser, och man ser direkt en koppling mellan toner och vilka hål man täcker för. En fagott däremot är ett ruskigt svårt instrument att hantera. Att ens få den att låta alls kräver träning. Tim menar att esperanto är det där enkla instrumentet som gör att ungarna snabbt får grepp om vad språk är. Det är lätt att vara bra på esperanto, och det är just vad barn behöver uppleva - att snabbt bli bra på något. Det ger dem självförtroende och ökar på nyfikenheten. Men se inslaget - det har flera bra poänger och tankar.

 

Famous People on Esperanto (8:23)

Flera personer vars namn fortfarande är ihågkomna har känt till esperanto, pratat det själva eller åtminstone haft starka åsikter om det. Här finns ett blandat urval. Tyvärr är kvaliteten inte perfekt, texten är ibland oläsbar och det finns några felstavningar, men här finns dokumentet med dem allihop.

 

The Stuff of Genius: The LL Zamenhof Story (2:27)

 En härligt frivol liten snutt om Zamenhof och hans idé. Han får fem av fem stjärnor för idén och fyra vardera för spridningen av idén samt nyttan för mänskligheten.

 

Teaching Esperanto in Schools (7:46)

Radiointervju med Penny, en kvinnlig australisk lärare som lärt ut språket till lågstadiebarn i flera år. Ett problem i Australien är att många barn bor långt ut på landet där det saknas bra språklärare, särskilt för främmande språk. Penny har tagit fram ett paket för esperantolärande där läraren själv inte behöver kunna språket för att lära ut det.

Penny själv befann sig just i den situationen när hon skulle börja som esperantoläare. Att hålla kursen var en spontan idé på skolan där hon jobbade. Men det var inga problem att lära sig på detta sätt. Hon säger bland annat att barn behöver känna framgång och att just esperanto kan leverera den upplevelsen. En poäng med esperanto som hon understryker, är att språket från början är gjort just för att vara enkelt att lära sig på egen hand.

 

Kurser och läroböcker

Det finns de som lärt sig grunderna i esperanto på en vecka, från ett litet häfte kallat "Nyckel till esperanto" – men de flesta behöver mer tid och mer material. Det mest populära, vid sidan om lokala studiecirklar, är nätkurserna, som både är lättillgängliga och gratis.

 

Internetkurser

Duolingo, som är ett av de mest populära alternativen i branschen, innehåller sedan 2015 även en kurs i Esperanto. De inlärningsspråk som finns idag är spanska och engelska. Olika typer av snabba övningar utgör kärnan i kursen, dessa bygger på översättning eller hörsel. Tanken är att man ska öva några minuter varje dag, men det går såklart att följa vilken takt man vill. Vill man inte gå vidare till nästa steg går det utmärkt att repetera det som man redan har lärt sig. Duolingo finns som hemsida (med mer utförliga genomgångar samt forum) och app.

Lernu! erbjuder numera en ensam, lång men djupgående kurs. Inlärningsspråket kan vara en rad olika, svenska där ibland. Upplägget kretsar kring en berättelse om Filipo Nakamura, en student från Cambridge som en dag får besök av sitt framtida jag. Textavsnitten varvas med beskrivning av grammatik, olika typer av övningar och glosor. Som sagt är kursen av det längre slaget, men varje moment i språket gås igenom grundligt och backas upp med rikligt många exempel. I varje kapitel och vissa övningar finns snygga och tydliga illustrationer. Det finns även möjlighet att få texten och i vissa fall glosorna upplästa för sig. Sajten innehåller dessutom ett mycket bra lexikon från svenska till esperanto.

Kursen Esperanto på 12 dagar bygger på en analys av språkets vanligaste ord och är intensivare än de ovanstående. Svenska är ett av de 18 språk som den översatts till. Varje del består av ett textavsnitt, en gloslista, en förklaring av grammatiken och några övningar. Alla textavsnitten kretsar kring olika situationer, men några karaktärer är återkommande. Det går att få dem upplästa, rösten talar tydligt och långsamt. För att använda hemsidan krävs ingen inloggning.

Ekparolu! är en fortsättningskurs för självlärda esperantotalare och fokuserar enbart på uttal och konversation. Deltagarna får faddrar som de har regelbundna samtal med via Skype. Ett utmärkt sätt för den som har lärt sig skriva och läsa, men ännu inte pratat esperanto med någon att komma igång!

 

Startpaket

Esperantoförbundets startpaket innehåller läroboken och övningsboken EPoGo – Esperanto por gimnazianoj ("Esperanto för gymnasister") som togs fram medan esperanto fortfarande kunde läsas som lokal valbar kurs i gymnasiet fram till 2011. Böckerna kan användas vid självstudier, på bussen eller som material i en studiecirkel. Beställ startpaketet här.

 

Fristående böcker

Det finns två bra läroböcker som riktar sig till en yngre publik:

Esperanto Direkt är gjord för ungdomar i tonåren och beställs från Esperantoförlaget.

EPoGo inriktar sig på gymnasieelever. Kontakta oss för mer information samt beställningar.

Två nu lite äldre (eller "klassiska") läroböcker som fortfarande används är Jen nia mondo 1 och 2.

 

Veckoslutskurser, sommarkurs mm

Esperantogården i Lesjöfors ordnar kurser på olika nivåer från nybörjare till konversation, även barnverksamhet. Lokala klubbar och grupper ordnar ibland veckoslutskurser eller konversationskvällar. Håll ett öga på esperantoförbundet.se under rubrikerna Aktuellt och Kalendaro, eller kontakta Esperantoförbundet för information.

Ordbok i tryckt form och på Internet

Ordboken svenska-esperanto av Ebbe Vilborg finns både som vanlig bok och i elektronisk form. Den vanliga boken "Ordbok svenska-esperanto" kan beställas från Esperantoförlaget. Den elektroniska ordboken är en fullständig och sökbar digitalisering av den tryckta versionen.

 

 

Nyhetsbrev

Är du nyfiken på esperanto och vill få veta när det händer något intressant? Prenumerera här.