Ordbildning

En och samma ordstam kan i esperanto ge upphov till flera olika ord genom tillägg av olika förstavelser och ändelser. Det gör att man inte behöver lära sig lika många ord som i andra språk.

Först och främst använder man ordklassändelserna -o, -a, -i och -e:

skrib'	skribo	skrift
	skriba	skriftlig
	skribi	att skriva
	skribe	skriftligen
interes'	intereso	intresse
	interesa	intressant
	interesi	att intressera
	interese	intressant, på ett intressant sätt

När man gör ett sammansatt ord kan man behålla det första ordets ordklassändelse eller uteleämna den, beroende på vilket man tycker blir lättast att uttala.
skrib' + tabl' = skribotablo / skribtablo

Med hjälp av olika prefix (förstavelser) och suffix (efterstavelser) kan man bilda ännu fler ord av en och samma ordstam.

PREFIX
bo-	släktskap genom giftermål, svär-
bo-	patro - far fratino - syster	bopatro - svärfar bofratino - svägerska
dis-	isär, itu, åt olika håll
dis-	doni - ge rompi - bryta	disdoni - dela ut disrompi - bryta sönder
ek-	inträdande eller kortvarig handling
ek-	vidi - se bati - slå	ekvidi - få syn på ekbati - slå till
eks-	före detta, ex-
eks-	ministro - minister	eksministro - f.d. minister
fi-	dålig, föraktlig, avskyvärd
fi-	domo - hus insekto - insekt	fidomo - näste, tillhåll fiinsekto - ohyra
ge-	sammanfattar båda könen i ett begrepp
	patro + patrino - far + mor frato + fratino - bror + syster	gepatroj - föräldrar gefratoj - syskon
	Observera att det sammanfattande begreppet alltid har plural -j!
mal-	bildar motsatsord
mal-	bona - bra, god lumo - ljus	malbona - dålig, ond mallumo - mörker
mis-	miss-, fel-, van-
mis-	uzi - använda iri - gå	misuzi - missbruka misiri - gå fel, gå vilse
pra-	ur-, forn-
pra-	tempo - tid tipo - typ	pratempo - urtid pratipo - urtyp
re-	åter, tillbaka, ånyo
re-	veni - komma salti - hoppa	reveni - återkomma resalti - studsa

SUFFIX
-aĉ-	dålig kvalitet, uselhet
-aĉ-	domo - hus skribi - skriva	domaĉo - ruckel skribaĉi - klottra
-ad-	1. handling, 2. upprepad eller varaktig handling
-ad-	kanto - (en) sång kanti - sjunga krono - krona	kantado - sång=sjungande kantadi - hålla på att sjunga kronado - kröning
-aĵ-	en sak med stamordets egenskap
-aĵ-	alta - hög pentri - måla	altaĵo - höjd, kulle pentraĵo - målning, tavla
-an-	anhängare, invånare, medlem
-an-	Islando - Island Kristo - Kristus urbo - stad	islandano - islänning kristano - en kristen urbano - stadsbo
-ar-	samling av likartade saker
-ar-	arbo - träd vorto - ord	arbaro - skog vortaro - ordlista, ordbok
-ĉj-	bildar manliga smeknamn (efter 2-5 bokstäver av namnet)
-ĉj-	Petro - Peter patro - far	Peĉjo - Pelle paĉjo - pappa
-ebl-	möjlighet, -bar, -lig
-ebl-	legi - läsa aŭdi - höra	legebla - läslig aŭdebla - hörbar
-ec-	egenskap som abstrakt idé, -het
-ec-	rapida - snabb bona - god	rapideco - snabbhet boneco - godhet
-eg-	förstoring, förstärkning
-eg-	varma - varm pordo - dörr	varmega - het pordego - port
-ej-	plats, rum, lokal
-ej-	kuiri - laga mat bruto - boskapsdjur	kuirejo - kök brutejo - ladugård
-em-	benägenhet, böjelse, läggning
-em-	dormi - sova labori - arbeta	dormema - sömnig laboremo - flit
-end-	som måste göras
-end-	legi - läsa pagi - betala	legenda - som måste läsas pagenda - att betala, som måste betalas
-er-	en av många smådelar av en enhet
-er-	sablo - sand fajro - eld	sablero - sandkorn fajrero - gnista
-estr-	föreståndare, ledare, chef
-estr-	ŝipo - fartyg lernejo - skola	ŝipestro - kapten lernejestro - rektor
-et-	förminskning, försvagning
-et-	varma - varm domo - hus	varmeta - ljum dometo - stuga
-id-	avkomling, unge
-id-	hundo - hund reĝo - kung	hundido - valp reĝido - kungason, prins
-ig-	göra till, förmå till
-ig-	akra - vass, skarp sidi - sitta	akrigi - vässa sidigi - sätta
-iĝ-	bli
-iĝ-	akra - vass, skarp fini - avsluta	akriĝi - bli vass finiĝi - ta slut, upphöra
-il-	verktyg, redskap, hjälpmedel
-il-	tranĉi - skära kovri - täcka	tranĉilo - kniv kovrilo - täcke; lock
-in-	kvinna, hona
-in-	ĉevalo - häst viro - man	ĉevalino - sto virino - kvinna
-ind-	värd att...
-ind-	vidi - se ridi - skratta	vidinda - sevärd ridinda - löjlig, skrattretande
-ing-	omslutande behållare
-ing-	kandelo - (stearin)ljus fingro - finger	kandelingo - ljusstake fingringo - fingerborg
-ism-	doktrin, system, tankesätt
-ism-	kristano - en kristen	kristanismo - kristendom
-ist-	yrkesutövare, någon som ofta sysslar med...
-ist-	labori - arbeta maro - hav muziko - musik	laboristo - arbetare maristo - sjöman muzikisto - musiker
-nj-	bildar kvinnliga smeknamn (efter 2-5 bokstäver av namnet)
-nj-	Maria patrino - mor	Manjo - Maja panjo - mamma
-obl-	-faldig, -dubbel
-obl-	du - två tri - tre	duobla - dubbel triobla - tredubbel, trefaldig
-on-	bildar bråktal
-on-	du - två tri - tre kvar - fyra	duona - halv triono - en tredjedel kvarone - till en fjärdedel
-op-	i sänder, åt gången
-op-	du - två tri - tre kelkaj - några	duope - två och två triope - tre i sänder kelkope - några i taget
-uj-	behållare, etui
-uj-	mono - pengar sukero - socker	monujo - portmonnä sukerujo - sockerskål
-ul-	person med stamordets egenskap
-ul-	juna - ung sankta - helig	junulo - yngling sanktulo - helgon
-um-	obestämd betydelse, anger bara ett visst samband med stamordet. -um- används i en del traditionella sammansättningar och ibland i ord som förstås av sammanhanget.
-um-	kolo - hals proksima - nära komuna - gemensam	kolumo - krage proksimume - ungefär komunumo - kommun, kollektiv

Prefixen och suffixen är samtidigt självständiga esperantoord, med egna betydelser, och kan själva kombineras med andra affix och ändelser:

estro - ledare
estraro - styrelse
estrarano - styrelseledamot

ebla - möjlig
eble - möjligen, kanske
ebleco - möjlighet

Senast uppdaterat: 2006-09-10