Esperanto tillhör alla
Esperanto skapades för att vara så lätt att vem som helst skulle kunna lära sig det, till och med på egen hand, ur ett enkelt litet häfte. "Creative commons" och "open source" som är blivit ett vanligt sätt att dela med sej av källkod eller konstnärliga verk på internet är inget nytt: redan under 1900-talets tidiga år, när esperantos upphovsman Ludwik Zamenhof – efter kommentarer och synpunkter från dåtidens aktiva esperantister – beslutade att språkets grund var färdig, frånsade han sej upphovsrätten till sin skapelse och släppte den fri att använda för vem som helst.
Den tidlösa strukturen
Strukturen i esperanto är enkel, robust och stabil. Det tillkommer nya ord och det finns regler för hur de ska smälta in i helheten, men de gamla vanliga orden har en mycket tydligare tendens att bestå, till skillnad från flera andra exempel. Detta är gott eftersom spridningen är global och alla inte har möjlighet att prata med varandra. Det ger också en oväntad upplevelse när man läser äldre litteratur, från esperantos barndom. Man slås av hur fräscht språket och tankarna fortfarande är, trots att över hundra år har gått sen de skrevs. De behäftas inte med ett ålderdomligt språkbruk och skär därför igenom tid och rum.
Val av språk en fråga om effektivitet
Idén med esperanto är genialisk och många stöder den trots att de inte finner tillräckligt engagemang för att verkligen lära sig språket. Själva idén med kommunikation mellan människor, utan inblandning från ovan eller krav på att i åratal tillägna sig en främmande kultur, gör konceptet intressant. Du kanske redan är en "esperantist" därför att du håller med och i själ och hjärta anser att varje människa ska ha rätt att kommunicera med vem de vill utan att någon annan lägger sig i, och att denna kommunikation bäst bör ske utan inblandning från en tredje part, en tredje kultur vilken ingen av de inblandade tillhör. Att svenskar och kineser lär sig engelska i 10–12 år och ändå inte kan kommunicera är inte ett tecken på engelskans förträfflighet. Det är ett tecken på den anglosaxiska kulturens och maktens inflytande i delar av världen där det inte hör hemma.
Engelska 7 gånger svårare än esperanto
Flera studier har gjorts på hur mycket lättare esperanto är än andra språk. Skillnaden mellan esperanto och engelska ligger på ungefär 1:7 (1200 timmar studier i engelska motsvarar 167 timmar i esperanto 1200 / 167 = 7,2). Om du fick plugga engelska i skolan under 7 år, skulle det ha räckt med ett år för att nå samma nivå i esperanto. Förstår du vilken kostnad och ansträngning som krävs av den övriga världen för att anpassa sig till engelskans företräde och plats som "världsspråk"? Om du gör det är du en sann esperantist. Vill du bli en esperantotalande esperantist?
