En och samma ordstam kan i esperanto ge upphov till flera olika ord genom tillägg av olika förstavelser och ändelser. Det gör att man inte behöver lära sig lika många ord som i andra språk.
Först och främst använder man ordklassändelserna -o, -a, -i och -e:
skrib' |
skribo |
skrift |
skriba |
skriftlig |
skribi |
att skriva |
skribe |
skriftligen |
interes' |
intereso |
intresse |
interesa |
intressant |
interesi |
att intressera |
interese |
intressant, på ett intressant sätt |
När man gör ett sammansatt ord kan man behålla det första ordets ordklassändelse eller uteleämna den, beroende på vilket man tycker blir lättast att uttala.
skrib' + tabl' = skribotablo / skribtablo
Med hjälp av olika prefix (förstavelser) och suffix (efterstavelser) kan man bilda ännu fler ord av en och samma ordstam.
PREFIX |
bo- |
släktskap genom giftermål, svär- |
patro - far fratino - syster |
bopatro - svärfar bofratino - svägerska |
dis- |
isär, itu, åt olika håll |
doni - ge rompi - bryta |
disdoni - dela ut disrompi - bryta sönder |
ek- |
inträdande eller kortvarig handling |
vidi - se bati - slå |
ekvidi - få syn på ekbati - slå till |
eks- |
före detta, ex- |
ministro - minister |
eksministro - f.d. minister |
fi- |
dålig, föraktlig, avskyvärd |
domo - hus insekto - insekt |
fidomo - näste, tillhåll fiinsekto - ohyra |
ge- |
sammanfattar båda könen i ett begrepp |
patro + patrino - far + mor frato + fratino - bror + syster |
gepatroj - föräldrar gefratoj - syskon |
Observera att det sammanfattande begreppet alltid har plural -j! |
mal- |
bildar motsatsord |
bona - bra, god lumo - ljus |
malbona - dålig, ond mallumo - mörker |
mis- |
miss-, fel-, van- |
uzi - använda iri - gå |
misuzi - missbruka misiri - gå fel, gå vilse |
pra- |
ur-, forn- |
tempo - tid tipo - typ |
pratempo - urtid pratipo - urtyp
|
|
re- |
åter, tillbaka, ånyo |
veni - komma salti - hoppa |
reveni - återkomma resalti - studsa |
SUFFIX |
-aĉ- |
dålig kvalitet, uselhet |
domo - hus skribi - skriva |
domaĉo - ruckel skribaĉi - klottra |
-ad- |
1. handling, 2. upprepad eller varaktig handling |
kanto - (en) sång kanti - sjunga krono - krona |
kantado - sång=sjungande kantadi - hålla på att sjunga kronado - kröning |
-aĵ- |
en sak med stamordets egenskap |
alta - hög pentri - måla |
altaĵo - höjd, kulle pentraĵo - målning, tavla |
-an- |
anhängare, invånare, medlem |
Islando - Island Kristo - Kristus urbo - stad |
islandano - islänning kristano - en kristen urbano - stadsbo |
-ar- |
samling av likartade saker |
arbo - träd vorto - ord |
arbaro - skog vortaro - ordlista, ordbok |
-ĉj- |
bildar manliga smeknamn (efter 2-5 bokstäver av namnet) |
Petro - Peter patro - far |
Peĉjo - Pelle paĉjo - pappa |
|
-ebl- |
möjlighet, -bar, -lig |
legi - läsa aŭdi - höra |
legebla - läslig aŭdebla - hörbar |
-ec- |
egenskap som abstrakt idé, -het |
rapida - snabb bona - god |
rapideco - snabbhet boneco - godhet |
-eg- |
förstoring, förstärkning |
varma - varm pordo - dörr |
varmega - het pordego - port |
-ej- |
plats, rum, lokal |
kuiri - laga mat bruto - boskapsdjur |
kuirejo - kök brutejo - ladugård |
-em- |
benägenhet, böjelse, läggning |
dormi - sova labori - arbeta |
dormema - sömnig laboremo - flit |
-end- |
som måste göras |
legi - läsa pagi - betala |
legenda - som måste läsas pagenda - att betala, som måste betalas |
-er- |
en av många smådelar av en enhet |
sablo - sand fajro - eld |
sablero - sandkorn fajrero - gnista |
-estr- |
föreståndare, ledare, chef |
ŝipo - fartyg lernejo - skola |
ŝipestro - kapten lernejestro - rektor |
-et- |
förminskning, försvagning |
varma - varm domo - hus |
varmeta - ljum dometo - stuga |
|
-id- |
avkomling, unge |
hundo - hund reĝo - kung |
hundido - valp reĝido - kungason, prins |
-ig- |
göra till, förmå till |
akra - vass, skarp sidi - sitta |
akrigi - vässa sidigi - sätta |
-iĝ- |
bli |
akra - vass, skarp fini - avsluta |
akriĝi - bli vass finiĝi - ta slut, upphöra |
-il- |
verktyg, redskap, hjälpmedel |
tranĉi - skära kovri - täcka |
tranĉilo - kniv kovrilo - täcke; lock |
-in- |
kvinna, hona |
ĉevalo - häst viro - man |
ĉevalino - sto virino - kvinna |
-ind- |
värd att... |
vidi - se ridi - skratta |
vidinda - sevärd ridinda - löjlig, skrattretande |
-ing- |
omslutande behållare |
kandelo - (stearin)ljus fingro - finger |
kandelingo - ljusstake fingringo - fingerborg |
-ism- |
doktrin, system, tankesätt |
kristano - en kristen |
kristanismo - kristendom |
-ist- |
yrkesutövare, någon som ofta sysslar med... |
labori - arbeta maro - hav muziko - musik |
laboristo - arbetare maristo - sjöman muzikisto - musiker |
-nj- |
bildar kvinnliga smeknamn (efter 2-5 bokstäver av namnet) |
Maria patrino - mor |
Manjo - Maja panjo - mamma |
|
-obl- |
-faldig, -dubbel |
du - två tri - tre |
duobla - dubbel triobla - tredubbel, trefaldig |
-on- |
bildar bråktal |
du - två tri - tre kvar - fyra |
duona - halv triono - en tredjedel kvarone - till en fjärdedel |
-op- |
i sänder, åt gången |
du - två tri - tre kelkaj - några |
duope - två och två triope - tre i sänder kelkope - några i taget |
-uj- |
behållare, etui |
mono - pengar sukero - socker |
monujo - portmonnä sukerujo - sockerskål |
-ul- |
person med stamordets egenskap |
juna - ung sankta - helig |
junulo - yngling sanktulo - helgon |
-um- |
obestämd betydelse, anger bara ett visst samband med stamordet. -um- används i en del traditionella sammansättningar och ibland i ord som förstås av sammanhanget. |
kolo - hals proksima - nära komuna - gemensam |
kolumo - krage proksimume - ungefär komunumo - kommun, kollektiv |
Prefixen och suffixen är samtidigt självständiga esperantoord, med egna betydelser, och kan själva kombineras med andra affix och ändelser:
estro - ledare
estraro - styrelse
estrarano - styrelseledamot
ebla - möjlig
eble - möjligen, kanske
ebleco - möjlighet