Frågande,
relativa
UtpekandeAllmännaObestämdaNekande
Person och
bestämd sak
KIU
vem? vilken?
vilket, som
TIU
den där,
det där
ĈIU
varje
IU
någon
NENIU
ingen
Ting KIO
vad?
som
TIO
det där
ĈIO
allting
IO
någonting
NENIO
ingenting
Egenskap KIA
hurudan?
som
TIA
sådan
ĈIA
varje slags
IA
något slags
NENIA
inget slags
Sätt KIEL
hur?
som
TIEL
ĈIEL
på alla sätt
IEL
på något sätt
NENIEL
på intet sätt
Plats KIE
var?
där
TIE
där
ĈIE
överallt
IE
någonstans
NENIE
ingenstans
Tid KIAM
när?
när
TIAM
ĈIAM
alltid
IAM
någon gång
NENIAM
aldrig
Mängd KIOM
hur mycket?
som
TIOM
så mycket
ĈIOM
alltsamman
IOM
något
NENIOM
inte det minsta
Orsak KIAL
varför?
som
TIAL
därför
ĈIAL
av alla skäl
IAL
av någon orsak
NENIAL
av ingen orsak
Ägare KIES
vem?
vars
TIES
dess
ĈIES
vars och ens
IES
någons
NENIES
ingens

Orden på -o-u-a och -e kan få ändelsen -n. Orden på -u och -a kan få plural -j.
Ordet ĉi anger närhet och används med ti- och ĉi-orden, antingen före eller efter dem:
tie ĉi eller ĉi tie - här
tiu ĉi eller ĉi tiu - den här

Ordet ajn betyder "som helst":
kiam ajn - när som helst
kiu ajn - vem som helst

Ki-orden används också som relativa (tillbakasyftande) ord:
Tio, kion li diris, estas bona - Det som han sade är bra
La knabino, kiu staras tie - Flickan som står där
Ĝi estas granda kiel domo - Den är stor som ett hus

Particip är ord som framställer en handling som en egenskap, ett tillstånd: skrivande, slagen, stängd osv. Esperanto har många fler particip än svenskan och därför måste man ofta översätta dem med flera ord på svenska.

Aktiva Passiva
-ant- pågående -at-
-int- avslutade -it-
-ont- förestående -ot-

(Jämför med -as nutid, -is förfluten tid och -os framtid.)

De aktiva participen uttrycker egenskapen hos den som utför handlingen:
skribanta - skrivande, som håller på att skriva
skribinta - som har skrivit
skribonta - som kommer att skriva
skribanta knabo - en skrivande pojke, en pojke som skriver
skribinta knabo - en pojke som har skrivit

Mi estis skribanta - jag "var skrivande" = höll på att skriva
Ili estos skribantaj - de kommer att hålla på att skriva
Ŝi estis skribonta - hon skulle till att skriva

Med ändelsen -o får vi personen som utför handlingen:
skribanto - en person som skriver
skribinto - en person som har skrivit
skribonto - en person som kommer att skriva

Skribante li estis en la domo - när han skrev var han i huset

De passiva participen uttrycker egenskapen hos det som utsätts för handlingen:
skribata - som håller på att skrivas
skribita - skriven, skrivet, som har skrivits
skribota - som kommer att skrivas
skribata letero - ett brev som skrivs
skribita letero - ett skrivet brev

La letero estas skribata de mi - brevet håller på att skrivas av mig
La letero estis skribata de ŝi - brevet skrevs/höll på att skrivas av henne
La letero estis skribita de li - brevet skrevs/var skrivet av honom

Alla frågor innehåller ett frågeord, t ex kio - vad, kiel - hur, kiam - när. Ja- och nej-frågor får frågeordet ĉu.
Li estas knabo - han är en pojke
Ĉu li estas knabo? - är han en pojke?
La knabo estas juna - pojken är ung
Ĉu la knabo estas juna? - är pojken ung?

I svenska ändras ordföljden, medan man i esperanto i stället inleder med ett frågeord.

Ne - inte, nej
Mi ne estas juna - Jag är inte ung
Ne, mi ne volas - Nej, jag vill inte

Ne placeras alltid framför det ord som nekas. Vanligen framför verbet, men även framför andra ord.
Mi manĝas ne pomon, sed piron - jag äter inte ett äpple utan ett päron

Grundtal

0 - nul
1 - unu
2 - du
3 - tri
4 - kvar
5 - kvin
6 - ses
7 - sep
8 - ok
9 - naŭ
10 - dek
100 - cent
1000 - mil

Högre tal bildas genom sammansättningar av grundtalen.
11 - dek unu
12 - dek du
20 - dudek
25 - dudek kvin
237 - ducent tridek sep
1780 - mil sepcent okdek
9104 - naŭmil cent kvar
1996 - mil naŭcent naŭdek ses

Grundtalen böjs inte.
Mi vidas tri domojn - jag ser tre hus

Ordningstal bildas med adjektivändelsen -a. De böjs som adjektiv.
unua - första
dua - andra
deka - tionde
okdek naŭa - 89:e
Mi skribas la unuan leteron - jag skriver det första brevet

Du har just fått en present!

Upphovsmannen till esperanto gav sin uppfinning till jordens alla människor.

Grattis!

Vortoj

Ord (svenska, norska, danska)

Wort (tyska)

Word (engelska)

Giedd (gammal engelska)

Orð (isländska, färöiska)

Verbum (latin)

Mot (franska, katalanska)

Sana (finska)

Woord (nederländska)

Fjalë (albanska)

Slovo (tjeckiska)

λέξη (grekiska)

szó (ungerska)

parola (italienska)

słowo (polska)

palavra (portugisiska)

palabra (spanska)

vorbă (rumänska)

слово (ryska)

Woud (frisiska)

Wurd (västfrisiska)

Facal (gäliska)

Focal (iriska)

Söz (turkiska)

Nyhetsbrev

Är du nyfiken på esperanto och vill få veta när det händer något intressant? Prenumerera här.