Språk kan hålla kvar minnet av en annan tid. Detta är på några punkter tydligt i esperanto. På tjugotalet fanns en rörelse i USA som ville göra ett eget ord av förkortningen United States of America och kalla det Usonia. Det fanns en begynnande insikt om att "America" är större än USA och den medvetenheten uttrycktes under en kort period i språket. På esperanto heter USA fortfarande Usono. På den punkten liknar esperanto isländskan som benämner USA "Bandarikjunum" (gruppen av stater). De flesta andra har lånat in 'USA' eller går på den imperialistiska linjen och säger 'Amerika'.

Till allra största delen faller esperanto tillbaka på latinet. Det har sin förklaring i att många språk i Europa har latin i sina ordförråd. Svenskan är en formlig amalgam av diverse språk, varav nederländska, plattyska, franska och engelska har förändrat det över århundraden. Uttrycket "ärans och hjältarnas språk" består i princip inte av några ursvenska ord alls, utom möjligen "och" som man kan spåra längre tillbaka. Engelska i sin tur är en ännu värre vägkorsning än vad svenskan är. Om man ska hitta något språk med någorlunda rent ursprung i nordliga Europa så får man söka sig till isländska, färöiska eller svenska språkrester som ulum, bonnska och jamska eller, varför inte, samiska.

Engelskans påverkan idag utövar liknande tryck på svenskan som tyskan, särskilt plattyskan, på medeltiden. Då bestod stora delar av befolkningen i städerna av handelsmän från Hansan. Svenskarna höll sig mest på sin ärvda jord på fädernegårdar eller slet med gruvdrift. Bland kritiken mot esperanto finns argumentet att språket inte kan fungera eftersom det är en skapad blandning av olika språk. Man glömmer då att de flesta av de vanliga språken också är skapade blandningar av olika språk. Det finns ingen principiell skillnad på den punkten.

Esperantos ekonomiska natur gör att långt ifrån alla begrepp har sin egen ordstam eller rot. Det är till stora delar sammansättningar som bygger orden i esperanto. På så sätt är språket mer agglutinerande än vad de flesta i vår del av världen är vana vid. Men det är som sagt en vana. Ord som 'varm' och 'kall' - varma och malvarma - känns kanske märkliga vid första påseendet, men antalet ord man måste lära sig halveras på så sätt. Med suffix som -eg- och -et-, förstorande respektive förminskande, kan man snabbt själv skapa ord för 'het' och 'iskall' - varmega och malvarmega. Konstruktioner som 'malvarmega' blir rätt hur man än tolkar dem, därför att det är antingen malvarm-ega (förstoring av 'kall') eller mal-varmega (motsatsen till 'het').

Om grammatiken är språkets stam, skulle man kunna kalla orden för grenar. Deras användning bygger på korrekt kunskap om hur de ska användas, det vill säga grammatiken.

Orden i esperanto kommer från flera men till största delen europeiska språkgrupper som latinska, germanska och slaviska ordstammar. Alla som kan ett europeiskt språk kommer att känna igen sig eftersom latinet har genomsyrat alla länder och kulturer genom kyrkan och bibeln, precis som engelskan gör idag, med tv och film.

Att orden är lätta att känna igen är både en styrka och en svaghet. Å ena sidan gör det esperanto lätt att lära sig, men å andra sidan kan det lura studenten att ta genvägar och gissa vad något heter istället för att faktiskt ta reda på det. Under avdelningen Orden försöker vi göra det så lätt som möjligt att hitta information om ordbildning, "falska vänner" - ord du tror betyder en sak fast de betyder något annat - och ordlistor.

 

En och samma ordstam kan i esperanto ge upphov till flera olika ord genom tillägg av olika förstavelser och ändelser. Det gör att man inte behöver lära sig lika många ord som i andra språk.

Först och främst använder man ordklassändelserna -o-a-i och -e:

skrib' skribo skrift
skriba skriftlig
skribi att skriva
skribe skriftligen
interes' intereso intresse
interesa intressant
interesi att intressera
interese intressant, på ett intressant sätt

När man gör ett sammansatt ord kan man behålla det första ordets ordklassändelse eller uteleämna den, beroende på vilket man tycker blir lättast att uttala.
skrib' + tabl' = skribotablo / skribtablo

Med hjälp av olika prefix (förstavelser) och suffix (efterstavelser) kan man bilda ännu fler ord av en och samma ordstam.

PREFIX
bo- släktskap genom giftermål, svär-
patro - far
fratino - syster
bopatro - svärfar
bofratino - svägerska
dis- isär, itu, åt olika håll
doni - ge
rompi - bryta
disdoni - dela ut
disrompi - bryta sönder
ek- inträdande eller kortvarig handling
vidi - se
bati - slå
ekvidi - få syn på
ekbati - slå till
eks- före detta, ex-
ministro - minister eksministro - f.d. minister
fi- dålig, föraktlig, avskyvärd
domo - hus
insekto - insekt
fidomo - näste, tillhåll
fiinsekto - ohyra
ge- sammanfattar båda könen i ett begrepp
patro + patrino - far + mor
frato + fratino - bror + syster
gepatroj - föräldrar
gefratoj - syskon
Observera att det sammanfattande begreppet alltid har plural -j!
mal- bildar motsatsord
bona - bra, god
lumo - ljus
malbona - dålig, ond
mallumo - mörker
mis- miss-, fel-, van-
uzi - använda
iri - gå
misuzi - missbruka
misiri - gå fel, gå vilse
pra- ur-, forn-
tempo - tid
tipo - typ

pratempo - urtid
pratipo - urtyp

re- åter, tillbaka, ånyo
veni - komma
salti - hoppa
reveni - återkomma
resalti - studsa
SUFFIX
-aĉ- dålig kvalitet, uselhet
domo - hus
skribi - skriva
domaĉo - ruckel
skribaĉi - klottra
-ad- 1. handling, 2. upprepad eller varaktig handling
kanto - (en) sång
kanti - sjunga
krono - krona
kantado - sång=sjungande
kantadi - hålla på att sjunga
kronado - kröning
-aĵ- en sak med stamordets egenskap
alta - hög
pentri - måla
altaĵo - höjd, kulle
pentraĵo - målning, tavla
-an- anhängare, invånare, medlem
Islando - Island
Kristo - Kristus
urbo - stad
islandano - islänning
kristano - en kristen
urbano - stadsbo
-ar- samling av likartade saker
arbo - träd
vorto - ord
arbaro - skog
vortaro - ordlista, ordbok
-ĉj- bildar manliga smeknamn (efter 2-5 bokstäver av namnet)
Petro - Peter
patro - far
Peĉjo - Pelle
paĉjo - pappa
-ebl- möjlighet, -bar, -lig
legi - läsa
aŭdi - höra
legebla - läslig
aŭdebla - hörbar
-ec- egenskap som abstrakt idé, -het
rapida - snabb
bona - god
rapideco - snabbhet
boneco - godhet
-eg- förstoring, förstärkning
varma - varm
pordo - dörr
varmega - het
pordego - port
-ej- plats, rum, lokal
kuiri - laga mat
bruto - boskapsdjur
kuirejo - kök
brutejo - ladugård
-em- benägenhet, böjelse, läggning
dormi - sova
labori - arbeta
dormema - sömnig
laboremo - flit
-end- som måste göras
legi - läsa
pagi - betala
legenda - som måste läsas
pagenda - att betala, som måste betalas
-er- en av många smådelar av en enhet
sablo - sand
fajro - eld
sablero - sandkorn
fajrero - gnista
-estr- föreståndare, ledare, chef
ŝipo - fartyg
lernejo - skola
ŝipestro - kapten
lernejestro - rektor
-et- förminskning, försvagning
varma - varm
domo - hus
varmeta - ljum
dometo - stuga
-id- avkomling, unge
hundo - hund
reĝo - kung
hundido - valp
reĝido - kungason, prins
-ig- göra till, förmå till
akra - vass, skarp
sidi - sitta
akrigi - vässa
sidigi - sätta
-iĝ- bli
akra - vass, skarp
fini - avsluta
akriĝi - bli vass
finiĝi - ta slut, upphöra
-il- verktyg, redskap, hjälpmedel
tranĉi - skära
kovri - täcka
tranĉilo - kniv
kovrilo - täcke; lock
-in- kvinna, hona
ĉevalo - häst
viro - man
ĉevalino - sto
virino - kvinna
-ind- värd att...
vidi - se
ridi - skratta
vidinda - sevärd
ridinda - löjlig, skrattretande
-ing- omslutande behållare
kandelo - (stearin)ljus
fingro - finger
kandelingo - ljusstake
fingringo - fingerborg
-ism- doktrin, system, tankesätt
kristano - en kristen kristanismo - kristendom
-ist- yrkesutövare, någon som ofta sysslar med...
labori - arbeta
maro - hav
muziko - musik
laboristo - arbetare
maristo - sjöman
muzikisto - musiker
-nj- bildar kvinnliga smeknamn (efter 2-5 bokstäver av namnet)
Maria
patrino - mor
Manjo - Maja
panjo - mamma
-obl- -faldig, -dubbel
du - två
tri - tre
duobla - dubbel
triobla - tredubbel, trefaldig
-on- bildar bråktal
du - två
tri - tre
kvar - fyra
duona - halv
triono - en tredjedel
kvarone - till en fjärdedel
-op- i sänder, åt gången
du - två
tri - tre
kelkaj - några
duope - två och två
triope - tre i sänder
kelkope - några i taget
-uj- behållare, etui
mono - pengar
sukero - socker
monujo - portmonnä
sukerujo - sockerskål
-ul- person med stamordets egenskap
juna - ung
sankta - helig
junulo - yngling
sanktulo - helgon
-um- obestämd betydelse, anger bara ett visst samband med stamordet. -um- används i en del traditionella sammansättningar och ibland i ord som förstås av sammanhanget.
kolo - hals
proksima - nära
komuna - gemensam
kolumo - krage
proksimume - ungefär
komunumo - kommun, kollektiv

Prefixen och suffixen är samtidigt självständiga esperantoord, med egna betydelser, och kan själva kombineras med andra affix och ändelser:

estro - ledare
estraro - styrelse
estrarano - styrelseledamot

ebla - möjlig
eble - möjligen, kanske
ebleco - möjlighet

Du har just fått en present!

Upphovsmannen till esperanto gav sin uppfinning till jordens alla människor.

Grattis!

Nyhetsbrev

Är du nyfiken på esperanto och vill få veta när det händer något intressant? Prenumerera här.